Gissa vem som höll på att smälta en kastrull med ris och fisk i ugnen? Inte var det jag inte, hmrf. Det var tur att jag märkte det. Eller det var tur att Jimmy ringde och sa att han jobbade över så jag kunde stänga av ugnen. Det kunde ha slutat illa det här. Katternas fisk och ris blev riktigt vidbränt. Behöver jag semester? Eh ja.

Sitter nu på jobbet och njuter av min rast. Bara en timmes jobb kvar sen är jag fri för dagen. Möta upp vännen, snacka skit och äta god mat. En perfekt tisdagkväll helt enkelt. Jag bävar mig inför imorgon. Dumma dumma tandläkare. Men jag hoppas på att mina tänder inte har varit allt för förstörda. För jag överväger att ta tandfriskvård (?) då jag betalar månadsvis en summa för att sedan gå gratis hos tandläkaren.

nu har jag äntligen tagit mig i kragen och börjat titta på the vampire diaries. snart ska tredje avsnittet spelas upp på min skärm. det är sådana här vampyrer jag tyvker om. buffy vampyrer som brinner upp av solljus, som måste bli inbjudna i hus, som bär läder. inte som fjollorna i twilight.

På fredag blir det en massvis med trevligheter. Och det passar bra då jag ska sprinag till tandläkaren med gultänder på onsdag och borra ett hål. Jag bävar. Jag vill inte. Men åter till trevligheterna. Det börjas på Gröna Lund då The Baseballs ska spela. Jag har väntat och väntat. Deras musik är ett lyckorus. Efter spelningen bär det av mot vännen och fira hennes födelsedag. Jag älskar september månad. Det är årets festmånad. Alla fyller år då!

Jag känner mig rejält efter. Då vi var i Göteborg spenderades en kväll på Sticky Fingers och där gjorde jag den fina upptäckten att Nikki Sixx har ett eget band. Videos visades på skärmar med andra låtar spelades i högtalarna så fick aldrig höra låten. Videon var rätt vacker och själfull. Tyckte om att han inte tog all kamera tid utan det var fint fördelad. Nu när jag har hört låten är jag mer tveksam. Sixx A.M är inte dåliga, men faller mig bara inte i smaken.  

Nu väntar jag på att läkaren ska ringa upp mig så vi kan boka tid för allergitest. Var tvungen att vara ledig från jobbet igår och tackade nej för jobb idag då jag mår piss. Andningssvårigheter och enormt illamående av allt snor. Jag hoppas på att få en tid väldigt snart så allt blir utrett.

Gårdagen spenderades på IKEA, Men det blev inte tll att strosa, Det var sinnesjukt mycket folk där. Läskigt var det. Var tvungen att hålla Jimmy hårt  i handen så han inte skulle försvnna. Sen fanns såklart inte ramarna till vår musikvägg.

Läkarna skulle ringa upp 09,20. Hrmf.. Tack vare den här väntan förtjänar jag massvis med piggelin. 

Trevliga grannar jag har. Det var någon som tokplingade nyss på dörren och då tvingade jag upp Jimmy. I kikhålet ser jag min läskiga granne. I handen har han en hink. Då jag öppnar dörren säger han "tycker du inte man ska städa upp spyan efter sig" och först fattar jag ingenting. Och följer med han för att se. Sen kom jag på att det har legat något slamsigt utanför porten i några dagar. Och då kommer anklagelserna. Han antar att jag har spytt utanför porten eftersom jag är yngst i trappuppgången. Och då blir jag förbannad. Varför har han rätt att anklaga mig? Det här får man för att vara skötsam och jobba kvällar istället för att gå ut. Tack som fan för den.

Sen börjar han anklaga de andra paret som bor vägg i vägg med mig. De är näst yngst. Han tokplingar på deras dörr igen och igen. Men som tur öppnar inte dom. De har en 8 månaders gammal bebis. Jävla gubbe säger jag bara. För är det helt omöjligt att någon annan kan ha gått förbi och spytt eller att någon av de äldre mått illa och spytt. Eller den föredetta(brukare?) knarkaren kan ha spytt?

Sen är de samma granne som anklagade mig som rymde från sjukhuset (psyket) och vägrade öppna dörren då polisen skulle eskortera han tillbaka så de var tvugna att ringa dit en låsmed. Samma granne som blev utskälld av en kvinna på bussen då han var för närgående och inte brydde sig då hon bad honom flytta då hela bussen var tom men han skulle sitta just bredvid henne och alla hennes kassar. Jävla gubbe.

Nu vågar jag knappt fira min födelsedag hära!

Just nu vill jag sätta en bergsprängare vid Jimmys huvud och sätta på volymen. Han vägrar att vakna, trotts mina klagorop om att jag inte kan andas och att jag måste ut härifrån. Allt jag får till svar är inte nu. Det funkar heller inte att täppa till hans luftvägar. Nu får jag äta frukost sjävl helt eneklt. Simpsons ska få hålla mig sällskap istället, och min Spider Cat,

Jag har ett jobbigt dilemma framför mig. Läkaren måste besökas och ett test måste utföras. Jag måste få reda på vad jag är allergisk emot. Under hela veckan har jag haft andingssvårigheter. Under sommaren har jag vaknat upp med tjock hals och rinnande näsa. Då jag hälsar på mamma eller moster kliar det i halsen.

Jag tror att jag har gått och blivit pälsdjursallergiker. Det var förra sommaren jag började märka av det allt mer. Mina katter är 8 ½ år.  Även fast jag inte ska göra mig av med dom måste jag veta om jag är allergisk eller inte.

Den här låten har jag lyssnat på ett flertal gånger. Vilken attityd, självsäkerhet blandad med en smula sårbarhet. Ljudet på videon är rätt kass, det är trotts allt från 70 talet. Men som tur har spotify låten.

Jag har hittat den perfekta klänningen till Kroatien. Den är somrig, den är charter, den är flickig och den är min. Fyndade den på Nelly.com rea. Jag älskar att hitta där. Kostade bara 89kr. Sen att de har perfekta storlekar också då jag pendelar mellan S och M.

Nu är det klart. Jag kommer att hamna i helvetet. Dränkte precis en spindel. Han har barakerat mitt badkar nu i tre dagar, jag har alltså inte duschat på tre dagar. Nu tyckte jag att det var dags att skrubba bort allt skit och då måste spindeln försvinna. Tänkte även passa på att städa taket i badrummet då jag ändå är där inne.

Jag hoppas att han tyckte om att åka vattenrutschkanna som ett sista äventyr.

Hemmafru eller inte. Jag har skrubbat vår lägenhet, väggar som golv. Jag har rensat ut allt jävla skit. Jag har dammtorkat och skakat rent alla mattor. Jag har legat under sängen för att få upp alla dammtussar. Vår helvetesdammsugare har gått sönder. Så städningen har varit ett helvete. Men nu glänser lägenheten. Det enda som finns kvar är att skura badrumstaket. Hur nu ett tak kan bli smutsigt är mig en fråga.

Jimmy kommer hem imorgon från sin arbetsresa, och då kommer han få en smärre chock av den glänsade lägenheten.

Jag har en monsterfinne mellan ögonen, på näsan. Den mördar mig sagt men säkert. Den syns inte för att den är innåtvänd. Men den växer sig allt större. Att rynka ögonbrynen gör ont, att göra en anisktsmin gör ont. Att ta på den gör ont. Att gå gör ont till och med. Just nu överväger jag att ta fram en nål och sticka hål i den. Jag skiter i om den är rostig och fylld med bakterier.

Monsterfinnen ska bort.

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och slängde mina gamla gummistövlar. Jag blev påminnd då regnet precis öste ner. Tyvärr användes dom i vintras då det var minus grader och då upptäckte jag att gummi spricker. Det ser ut som att någon har gått med en kniv och vandaliserat mina stövlar. Vi hade ett bra år tillsammans. Nu skiljs vi åt.

I make no excuses for the way that I live
I never have, I never did - and that's the way it is
'Cos I march to the beat of a different drum
It's gotta be loud or ain't no fun
My old man said "Don't be in such a hurry now"
"Growin' up will let you down"

Idag ska bli en bättre, därför börjar jag den med Danger Danger. Det ska peppas. Det ska skuttas och röra sig till takerna. Livet blir vad jag gör den till. Det ska springas på stan innan jobbet kallar. Det är inte fyskam. Storstädningen fortsätter imorgon istället.

Jag var nära att äta upp den coolaste woolgrönsaken. Den liknar ju en döskalle.

Jag vet inte. Jag vill inte. Jag vågar inte. Sitter på köksbordet och försöker finna modet. Hur jag behöver onsdag eftermiddagarna på Ersta just nu. Hur jag vill få modet att nå fram. Men ändå finns känslan att jag har gjort tillräckligt. Att energin finns inte kvar då mina handlingar inte har någon inverkan. Att jag bara trampas ner. Jag vet inget längre.

Jag är upptagen med att storstäda och rensa ut skit som vi längre inte använder. Lyckades nästan fylla en hel sopsäck av skit vi hade i städskåpet. Jag är slut. Idag är en värdelös dag. Därför är det skönt att sysselsätta sig med städning. Fast en dusch skulle nog sitta fint. Kliar lite för mycket i hårbotten.

Ännu en brutal natt. Jimmy åkte till Sveg igår med jobbet och kommer hem tidigast torsdag kväll. Jag kan inte sova utan han. Vi har en allt för stor säng att sova ensam i. Det hjälper lite då katterna sover i den. Sen hade jag ett monster i mitt badrum som fortfarande är kvar. En feting geting. Den sitter och trycker på taket. Nästan så att jag låter den bli mitt nya husdjur.

Sitter och tittar på Vänner nu och  funderar på varför Rachels bröstvårtor alltid syns, hur kall är hon egentligen?

Jag är glad över att jag gick tillbaka till Carlings och köpte linnet. Jag var tveksam först eftersom färgerna inte riktigt föll mig i smaken. Men trycket. Det var de som fick mig på fall. Det är en sån här tatuering jag vill göra. Har finulat på den sen, jag vet inte riktigt när. Den har funnits i mina tankar innan jag gjorde min första. Fast jag ville ha den över axeln, att den började på skuldran och sen fortsätter på nyckelbenet och ut på armen.

Men det här trycket, det är sinnesjukt. Jag älskar den. Bästa 99kr spenderat.

 

Var nära glömma att visa vilken upptäckt jag gjorde igår då vi kom till Älvsjö Station på kvällen. Det låg spargrisar längs hela bron. På dom stod det något om välfärden. Det stod inte vilket parti det kommer ifrån. I spargrisarna låg det en krona. Nästan alla var kvar. Ingen aning hur länge de har stått där och hur länge de kommer vara kvar tills någon plockar med sig alla. Spännande valkampanj dock. Något som får en att titta.





 

Hotellsängen mördade våra ryggar. Det är brutalt. Varje morgon vaknade vi upp helt stela och förstörda. I natt lyckades jag inte sova även fast jag var i min egna säng. Snittade fyra timmar och sen gick jag upp och tvättade. Det skulle sitta fint med någon vänlig själ som vill knäcka mig kropp till normalt läge igen. Till och med mina händer är stelare än någonsinn. Jag ska nog ut på promenad nu för att värma upp alla leder och sen handla mat.

 

Vår dörr öppnades strax efter halv tolv igår kväll. Vi var äntligen hemma. Fast bara en katt kom springandes emot oss och var överlycklig. Studsade och sprang runt fötterna på en. Den andra missen var ute och lekte. Men då han kom hem gjorde han ett glädje hopp in i sängen och rakt in i ansiktet mitt.

Jag älskar den känslan. Att få en sån tillgivenget, glädje och kärlek från ett djur. Speciellt då vi har ute katter som har alla chanser att byta hem. Men just att de alltid kommer tillbaka varje dag. Att de alltid spenderar sina nätter hemma. Att de myser ner sig vid vår sida varje morgon och kväll. Som tur var min syster kattvakt i helgen så jag slapp oroa mig över dom.

vår sista dag här i götet. vi har precis avbjutit vår glass. ligger vid en mysig grässluttning här vid vattnen. vinden blåser lite lätt medan solen värmer perfekt. sen är det ett mysigt bullerblandning med göteborska och spårvagnarna. jag är inte riktigt redo att lämna götet.

när vi vaknade upp i morse, vaknade vi upp till vår ett års dag. efter hotellets mysiga buffefrukost gjorde vi ordning oss för att ta spårvagnen till liseberg där större delen av dagen spenderades. vann lite gossedjur, deras spökhus var de bästa någonsinn och vi fick den bästa adrenalinkicken av att åka balder. sen vandrade vi till hard rock cafe för en god middag. jag älskar göteborg.

efter nio lämnade vi hotellet för att se vad göteborh hade att erbjuda oss på en fredagkväll. planerna var sticky fingers. första timmen var rätt tveksam. men när undervåningen öppnades älskade jag stället. underbar personal och fin lokal. det spelades massvis med metal. övervåningen spelade min älskade musik, 70 - 80 tals rock. men de var de enda som var bra med övervåningen. på sticky fanns det sjukt billig oh god pizza. deras billigaste öl smakade piss men som tur fanns det olika öl med olika prisklasser så de skulle passa alla.

jag älskar göteborg. jag älskar deras shoppning. framförallt älskar jag berså. deras after work är awsome. gratis tacobuffe om du köper dricka.

Imorgon bär det av mot Göteborg. Jag lämnar datorn hemma. Vi ska ha lite egentid eftersom vi firar ett år på lördag. Vi ska på Liseberg, Sticky Fingers och jag ska handla massvis med kläder. Förra året spenderades en helg där, underbara helgen på Metaltown då jag fick se Slipknot, Marilyn Manson, All that Remains och vi hann se en grymt bra Freakshow.

Jag kommer älska det. Jag är lycklig och jag svävar fram. Att ett år har gått så sinnesjukt fort,

Idag var det möte på jobbet, möte och möte. Vi åt goa bakelser. Pratade lite om hur sommaren hade gått. Jag fick en lista på lösgodis eftersom det ska bli mitt ansvar nu. Sen började vi prata om personalfest. Vi kom fram till en mysig och bra idè. Mat ska lagas ihop och det ska drickas gott. Tack vare mig faktiskt. Mitt fynd för några veckor sen ska användas. Det känns bra att det ska sponsra en personalfest. Att jag faktiskt får ta del av det hela. Annars är det lite snopet. Men den 10 september blir det mys.

Det känns som att det var år sen jag lyssnade på Audioslave sist. Jag förstår inte riktigt varför jag slutade lyssna på dom. Jag förbannar mig själv då jag inte tog chansen att se dom när de spelade i Stockholm. Och sen splittrades dom. Även om Chris Cornell körde vidare med ett soloprojekt är det inte samma sak. Även om hans röst alltid kommer att förtrolla mig är det något som fattas. Jag får helt enkelt nöja mig med de tre albumen som Audioslave hann släppa.

Jag råkade nyss ta på en mördarsnigel. Skulle visa att jag hade rätt, att det bara var en kvist. Men icke. Om det nu inte finns slajmiga, mjuka och kvistar som rör på sig. Dumt drag av mig. För nu får jag inte ta på Jimmy.

Idag är det tillbaka till jobbet igen. Det var flera månader sen jag jobbade på en onsdagkväll. Inget jag riktigt har saknat. Stress och press. Men tydligen är jag en av de bästa och därför får jag helvetespassen. En komplimang som inte uppskattas.

Imorgon ska jag packa inför vår Göteborg resa. Jag har undvikit att handla kläder på en månad just för att i helgen ska jag spendera pengar. Det ska bli Sticky Fíngers, Liseberg, shopping och slapp på hotellet.

Jag är en förstörd människa. Sen är jag stel och knakar som en gammal och grå tant. Natten innehöll inte så många sovtimmar. Det var mardömmar som störde, Jimmy som störde så det slutade med att jag sov på golvet utan kudde. I natt ska jag jävlas tillbaka. Ska sova raklång över sängen- Helst på han. Payback is a bitch.

Kom just på att jag äger en spikmatta. Det är himelsk att ha den pressad mot nacken. Släpper alla spänningar där.

En resa blev bokad idag, vi ska till Podgora i Kroatien. Ligger utanför Split. Jag är så lycklig att jag svävar fram. Billig var resan också. Just under 7000kr för två personer. En veckas boende, flyg och bussfärd från och till flygplatsen. En solsemester jág har råd med. Sen är det perfekt att åka utomlands då eftersom jag är inte den bästa att hantera värmen. I en vecka ska jag bara bada och äta gott.

Igår hämtade jag upp tre nya bilder som ska ramas in. Sist vi var på IKEA var ramarna slut, så Alice Cooper, Iggy och Twisted Sister får vara hoprullade i kartongen ett tag till. Vår Wall of Fame växer sig allt större.

Nu hänger Sebastian Bach, Thåström, Marilyn Manson, Disturbed, In Flames och Danger Danger. Under står Jimmys förstärkare, bas och akustiska. Tyvärr är det ett mindre kaos i hörnet. Det ska städas där. Kanske något jag ska börja med nu.

Morgonen började klockan sex på morgonen. Livrädd efter en mardröm väckte jag Jimmy. Fel val av mig. Efter en kvart var jag tvungen att massera hans rygg. Tydligen hade han skottat några ton igår. Vaknat tre timmar är vanligt och nu har jag massvis med tid över. Därför letar jag efter billiga och mysiga resor, främst till Kroatien. Vi åker den 18 eller 19e september. Det är underbart att få titta på bilder där du ser mysiga blå hav. Läsa om resetips vart vi kan snorkla i Kroatien och vilka färjor vi ska ta över till Venedig för att få spendera en dag där.

Det är inte långt kvar nu och jag har faktiskt börja längta, hoppas och se fram emot en osäker resa.

Jag sitter här och skrattar rätt mycket. Jimmy är nörd, spelar Left 4 Dead 2 med vänner över internet. Han prtara på engelska med dom. Då han pratar engelska låter han som en polis från systaterna. När det är svenska som gäller är han en sjuhelvars norrlänning. Det är rätt underhållande. Själv glor jag på The King Of Queens och börjar bli sömnig. Vår nya soffa har börjat att förslappa oss.

jag har klättrat upp till de högsta berget i skogen. sitter nu bland trädtopparna och låter vindarna svalka mig. här uppe är de inget som kan dra ner mig. ingen kommer åt mig. förutom någon enstaka myra som vill ha en bit av mig. jag älskar det här berget. jag kom altid upp hit förut med vår hund då vi gick på våra långpromenader. hur vi kunde sitta här och bara titta. det var svårt att dra henne härifrån då hon älskar höjder. hur vi har suttit här i vinterkylan bara så jag skulle få en tid att andas. sen att klättra upp för det här berget är en rätt bra träning för min slappa kropp.

jag har gjort en deal med mig själv. minst två gånger i veckan ska jag gå promenader i älvsjöskogen. jag behöver det. sen måste jag träna upp mig lite då jimmy har fått för sig att vi ska börja springa ihop.

Idag efter tvätten ska jag göra något jag inte har gjort på allt för länge. Jag ska promenera i Älvsjöskogen. Nu när jag äntligen har fått tillbaka mitt gamla jobbschema ska jag göra mitt bästa att börja promenera där igen. Nu när Jimmy har ett nytt jobb kan han också följa med.

Den här bilden togs nästan för ett år sen, den 17 Augusti. Den är rätt klockren. Beskriver hur jag var då. Blickade inte framåt. Levde för stunden och var ett allmänt kaos. För vem tar annars inte ner hyllorna innan du målar ett rum? Tar ner dom när jag väl kommer dit. Och sitter om natten och målar väggarna med en pensel. Bilden togs fyra dagar innan Jimmy kom ner för första gången. Den 21 Augusti. Det var då jag visste att jag skulle vara med han. Att mitt kaos skulle försvinna. Nu har vi fina tapeter istället. Men små spår från mitt kaos målande.

Klockan närmar sig halv fem och jag har ännu inte somnat. Efter en allt för bra kväll kan jag inte somna och låta det ha ett slut. Jag älskar att ligga vaken, fundera och ta in vad som har hänt. Smög in på Patricia för att fira min syster som har fyllt år. Efter den goda middagen mötte vi upp flera vänner för en utgång på Harry B James.

Att få vara där, omringad av den musiken jag dyrkar. Som får alla att hoppa av glädje. Känna att allt är möjligt. Se alla små rockstars, sleazare, goa människor, stammisar och vänner springa runt i en enda stor röra. Det värmer. Att få vara del av en sammhörighet som finns där. Jag älskart.

Sen är alltid mitt ego på topp då jag är där, som i kväll då jag stod i toalettkön tappade en kille sitt ölglas medan han stod och tittade in mig, det värmde.

Det är såhär jag ser min mamma. Som en stålkvinna. Hon som har lärt mig att man klarar allt. Idag saknar jag henne. Även om det är skönt för det mesta är det tufft att bo flera mil från sin mamma. Som tur kommer hon ner igen då jag fyller år i September.

I tisdags hittade jag två ljuslyktor på Indiska som jag gladeligen köpte. Men när jag kom hem fick jag en ännu bättre idè. Två små godisskålar istället. Mina fina rosa sprucka godisskålar.

Igår kväll sjönk jag ihop på balkongen och kände att jag hade ingenstanns att ta vägen. Att inget var längre bara mitt. Att jag har en inkräkatare. Jag har jobbat för hårt för att få något som är vårt. Som ingen annan kan förstöra. Där vi skapar vår verklighet, vårt liv. I måndags fick jag nya hopp. Då det skedde stora förändringar i lägenheten. Men ändå kommer allt tillbaka, och varje gång gör de hårdare och mer smärtsamare.

Igår när jag satt på det kalla betongen kände jag att det aldrig kommer ta slut. Att jag måste alltid förvänta mig det värsta. För så länge jag inte gör något åt saken kommer jag alltid att påverkas. Jag kommer aldrig få den respekten jag vill ha. Som jag förtjänar. Men det är något som är annorlunda nu.

Igår lyfte han mig från den kalla betongen och då kände jag att jag kommer alltid klara allt.

Jag håller på att brinna upp. Det är ett helvete att vara tjej. Därför ska jag piffa upp mig lite. Testa att klippa håret själv. Blir nog en bra bit. Och sen färga håret. Har precis borstat det så nu är det lent, stort och fluffigt.

Såhär slappa är vi hemma hos oss idag. Medan mannen är på jobbet tar vi en siesta hela dagen. Sigge tittar på serier med mig medan Kajsa ligger på sin plats i den nya soffan. Vi har det rätt bra.

Det finns en musikvideo till den här låten. Men jag vill inte lägga upp den. För slutet är inte en av hans bästa verk. Fast på ett sätt är det. En provocerande, förekommande tragisk händelse. Något som passar till låtens känslomässiga djup fast ändå inte. Jag är kluven. Det är kanske det han vill? Han vill inte göra något enklet. Han gör det på sitt sätt. Men jag föredrar låten utan videon. Jag vill skapa min egna video, mina egna känslor. Fasta bara ändra slutet för början är vacker, ärlig och naken.

Jag är så lycklig just nu. Jag har jagat folk som kan jobba åt mig imorgon. Mina sinnesjuka mensvärkar har kommit tillbaka. Jag har haft turen att slippa dom i cirkus ett år. Men nu är allt tillbaka igen. Oförmågan att stå rakt upp, ständigt illamående och stor risk till kräkningar. En grov yrsel som gör att jag tappar all ork i kroppen.

Men imorgon lyckades jag bli ledig. Jag är lycklig.

Just nu ligger jag i vår nya soffa och kvider. En enorm mensvärk har slagit till. Så jag har dragit på mig mina pj's och förbereder mig inför kvällens mys. Jimmy köpte ett nytt xbox 360. Så vi har laddat upp med chips, dipp och läsk.

Trotts en glömd kamera och regnstorm lyckades jag ta dom här bilderna med mobilen.

Igår så köpte jag äntligen en datorsladd och ett 4g minneskort till min mobil, tänkte att jag äntligen skulle få ladda upp bilderna jag har där. Pila med musikspelaren så jag kunde ha den största delen av min musik där. Men såklart gick det inte. Sitter nu och laddar hem en drivrutin. Att det aldrig ska vara enklet. Men snart så my precious.

Snart bär det av mot IKEA. Det ska storhandlas och införskaffa nya möbler. Jag är överlycklig. Och imorgon ska jag få i lugn och ro välja plats med omsorg. Det ska bli en soffa, kanske en byrå till sovrummet. Taklampa till vardagsrum, hall och sovrum. Sen massvis med småsaker. Jag är pepp.

Haha. Jag lyckas aldrig fastna på bild.

I helgen stötte jag på två personer från förr. Som jag har gjort allt för att lämna bakom mig. Gjort allt för att inte bli påmind. På fredags kvällen under Crashdïet spelningen kom en och knackade mig på ryggen. Drog upp allt för mycket, gjorde mig så liten igen. Så skör och osäker. Påminde mig om allt och lite till. Som tur fanns mina vänner där och tog mig därifrån då jag inte orkade hitta en flyktväg.

På lördagen hände det igen. Nästan 50,000 personer fanns på Sonisphere. Jag försökte titta efter människor jag kände igen men med ingen lycka. Istället går han förbi. En som gjorde mig så förstörd och känslokall. Som tog mig år för att lära hur det var att känna igen. Som fick mig att tro att det var jag det var fel på, att jag var inget värt.

Två människor från förr på en helg är rätt mycket. Men det vägs upp endå. Tre grymma spelningar, nyfunna vänner, galenskap med gamla vänner. Helgen var nog bra ändå.

Nu är det dramatik i tvättstugan. Tidigare i dag hade någon använd båda torkrummen så ena killen var tvungen att slita ner allt i ena torkrummet och nu ligger det tvättmedel, blött tvätt i en vagn. Massvis med ikea kassar och väskor med tvätt i källaren på golvet.

Saken är den att killen råkade slita ner allt i fel torkrum och därför blev allt i fel ordning och vi har vart tvungen att hoppa fram och tillbaka. Men nu borde det vara någorlunda ordning. Alla har tvättrummen som de ska ha. Men den kvarglömde tvätten är kvar och blockerar ena utgången.

Bussen påväg till Sonisphere slår det mig. Helvete. Jag hade glömt kameran. Jag var för bakis för att vänta om. Accepterade läget och försökte hitta på andra lösningar. Men när vi väl kom dit var jag glad över att jag inte tog med mig kameran. Den skulle ha blivit förstörd på en gång. Vilket satans oväder och inga recurser fanns det att hålla den större delen av publiken torra.

Några bilder tog jag med mobilen. De kommer upp sen. Och en bättre uppdatering om gårdagens festivalande.

Ni kan inte ana hur glad jag är idag. För en halv timme sen slutade jag jobbet. Nu är helgen som jag har väntat på äntligen här. Men väl hemma är det stress. Ska hinna skita, duscha, diska, måla naglarna. Och sen korkas det upp. Vänner anländer klockan halv sju. Mat ska lagas. Sen nalkas det kungsträdgården och utgång. Nu spelas Kiss på i bakgrunden. Det kan inte bli bättre.

Min klädfråga till helgen börjar lösa sig. Det blir spetsklänningen och min gröna klänning som är mer som ett linne. Massvis med armband, olika färger på naglarna. Ny frissat hår och grooming för hela kroppen. Om det är dåligt väder blir det mina wesc jeans till eller färgglada strumpisar. Ska försöka få till vågigt hår på fredagens bravader. Pepp.

Och gissa vad jag glömde att göra? Sätta socker i smeten. Men goda blev dom ändå. Inte sådär söta. Mera saftiga och degiga.

Just nu ska jag skryta lite om min man. Om en halv timme landar hans plan i Österrike. Han är där på affärsresa. Efter två veckor på sitt nya jobb får han redan erbjudanden som skulle kanske ta några år. Jag älskar att han är så driven. Att han tar för sig och ställer upp. Därför går det bra för han. Därför får han arbetserbjudanden utan ens att söka jobbet. Fredagkväll landar han igen i Stockholm. Missar förfesten på Kungsträdgården. Men är redo för att gå ut.

Jag blev så lycklig och chokad så jag var nära att kissa på mig. Kanske inte. Men vill bara strycka under hur pissglad jag blev av min upptäckt i tidningen.

Förra året var jag på Taste of Chaos där In Flames och Killswitch Engagde var huvudattraktionerna. I år är det dags igen. Dra mig baklänges. Line-upen är Disturbed, Papa Roach och Buckcherry. Disturbed har jag redan sett två gånger. Det var under min första konsert jag träfafde Jimmy. Men Buckcherry och Papa Roach?! Som in i helvete vad jag har längtat.

Priset? 395kr.

Idag gjorde jag ett fynd på jobbet. De ligger nu och väntar på sin rätta ägare. Men om ingen kommer. Då går det tillhör det kassan enligt reglerna. Personalfest delux. Men jag tror jag vet vilka de var som tappade det. Tyvärr ingen jag har sett förut. Jag hoppas den rätta ägaren kommer tillbaka. För det svider som in i helevte att tappa 2,000 kr.

Det finns ärliga människor här i världen. Hittade bunten bredvid en tant, genast sträcker jag fram handen och frågar om det är hon som har tappat sedelbunten. Men hon tittade i plånboken och sa nej. Tiden får utvisa helt enkelt.

Jag är så jävla hardcore. På onsdag blir det jobba förmiddag, sen blir det återträff med gymnasieklassen i rålis för mys och sen på kvällen nalkas det utgång. Vill ni veta vad jag ska göra på torsdag? Tvätta klockan sju på morgonen och sen jobba. Jag kommer vara lagomt död till helgens upptåg.

Men är man en rockstar så är man!

Igår kom de in tre pikébussar till huset mittemot vår balkong. Regnet började ösa ner och poliserna gömde sig under ett träd, tog fram ficklampor och en karta. Min första gissning var skattjakt. Jimmy tror att de planerade ett tillslag. Jag vill tro att på mitt förslag. Jag vill tro att poliserna också ska få ha det roligt.