ATT HITTA INSPO BILDER

Efter min Thåströmtatuering kände jag mig klar. Att jag kände mig hel med små utsmyckningar på kroppen. Mina fjärliar kom efter men hade pratat om den ett tag. Åtta tatueringar är ändå en bra samling. Tyckte jag tills jag hittade en ny hemsida, Fuck Yeah, Tattoos. Tatueringar i olika stilar och storlekar och på endel finns de en historia bakom tatueringen.

Efter några tiotals sidor hittade jag vad jag ska göra näst. Fast ska rita upp mig egen, men hittade stilen.


ATT FÅ HÖRA POSITIVA SAKER

När jag satt på bussen på väg till jobbet i torsdags kom de på ett killgäng i blandad ålder. Jag sitter med mina hörlurar i, fast med låg musik så jag hör vad andra säger(och vad jag själv tänker), fast musiken är de jag hör mest. De sätter sig bakom mig och börjar diskutera min tatuering.  "De är ni som e dom konstiga, de är jag som e normal. Så klockrent. Det är ju sådär de är." Och hur de fortsatte att säga positiva saker om den, även fast de trodde att jag inte hörde. De värmer. Att folk säger positiva saker. De var på riktigt. De gjorde min dag.


ATT HA DOM FINASTE FÖTTERNA


ATT HA GJORT EN MINNESTATUERING

Får se hur bra de går på jobbet idag då jag haltar fram. Sen är jag en smula svullen ocskå. Fjärilen som var mitt på foten. Penis helvete vad ont de gjorde. I samma stil som revbenont. Lyckades få sova i natt, och inte bloda ner hela sängen. Bild på den färdiga tatueringen kommer läggas upp då svuldnaden har gått ner. Fast den är så vacker. Tre fjärilar för tre fina djur vi var tvugna att avliva. Vår älskade hund Sessan och våra två allt för speciella katter Sigge och Kajsa. Varsin fjäril som har deras färg.


ATT LYCKAS FÖRTRÄNGA

På något sätt har jag lyckats förtänga hur ont de gör att tatuera foten. På Mickes order har jag tagit en Ipren och ska vila foten, och hela kroppen. Ska slå på en film så jag kan sova. Jag älskar min nya tatuering. Den är så fin.

ATT BERÄTTA EN HEMLIS

Pssst. Imorgon kommer nummer åtta på plats.

ATT ÄNTLIGEN BLIR NORMAL

Bara så ni vet så är Det ni som e dom konstiga Det är jag som är normal. Poetiskt skrivet från självaste Thåström. Från låten Från Himlen Sänt, och albumet som heter precis de jag tatuerade in. De känns som att tatueringen inte behövs förklaras, de säger ju sig själv. Fast sen drog slutsatsen (tidigt i gymnasiet) om jag är normal, då är Cissi jultomen, och vår kära mentor är då påskharen. Men för mig handlar den mest om Thåström. Geniet som kan sätta ord på ångest och göra lugnande musik till.

ATT FÅ DIT NUMMER SJU

Nummer sju är på plats. Hade ingen energi att ta mit ut genom dörren idag. Men tiden var bokad. Och sen kan jag inte motstå bli utsmyckad. Höra surret. Sitta bland den omgivningen. Ännu mer mersmak då de inte gjorde ont. Första gången jag fick papper istället för plast. Ska ta bort den nu och tvätta lite.

ATT FÖRDJUPA SIG I MUSIK OCH ORD

Går igenom mina saker för att hitta lite inspo till min Thåström tatuering.

ATT PUSSLET SNART ÄR KLART

Jag är sjukt trött. Men måste ut en sväng med hundarn innn jag byter om till pyjamsen. Allergimedicin och allergi är ingen bra blandning. Känns mer som att klockan är två på natten och inte halv nio på kvällen. De som bytte av mig på jobbet har ännu inte slutat.

Pusslet är nästan helt. Hon som har den på armen var ute på vift i Nya Zeeland och den sjätte har ännu inte gjort sin. Jag är sugen på att göra något. Min Thåström tatuering kommer förmodligen inte ta form då jag inte kan få ner på papper hur jag vill ha den.


TATUERINGSDRÖMMAR SOM ALDRIG TAR SLUT

Länge har jag velat ha en Thåström tatuering. Har försökt komma på vad, en text går inte då en mening är svårt att bara plocka ut. Jag vill ha flera låttexter då. En riktig bild på han är inget som lockar mig. Länge har jag velat ha en till älva, fast på min andra skuldra. Igår då jag var på studion pratade jag och Roger om min idé. Har mailat bilderna till han. Och får se vad han kommer på för något. Det skulle vara så fint, en Thåström älva på min andra skuldra.

Då kombinerar jag fler tatueringar så mina begär blir mindre.


DÅ DRÖMMAR BLIR TILL VERKLIGHET

Det gillas att somna allt för sent och vakna en timme innan jag ska upp. I natt hade jag tatueringsdrömmar. Att min stjärntatuering såg ut på ett helt annat sätt då jag skulle visa den för en vän. Samtidigt som jag visar den blir jag chokad, just för att den är annorlunda. Men jag säger inget. Utan försöker förklara den ändå. Det var väldigt mycket tatueringssnack igår. På måndag ska vi till studion. En vän ska boka tid och jag ska göra mitt bästa att inte impulsttatuera något.


STÅTLIGA TATUERINGAR

Det blev en sömnlös natt för mig. Jag var helt inne i mig själv och tattoologist. Hittade sidan hos Kenza och blev överlycklig. Motiv har jag inge problem med att komma på, men det är placering som är svårare för mig. Jag har lite svårt för allt för synliga tatueringar. Sen älskar jag mina som finns på rygg och axlar. Min nästa ska sitta på höger sida då jag bara har en på revbenet och en på foten. Nu vet jag vart nästa ska sitta, tack vare den nyfunna sidan. Det ska bli så vacker. Antingen ett thåström citat eller någon utsmyckning som sträcker sig från skuldran till framsidan. (Bilderna är från tattoologist)


LITE BÄTTRE BILDER



DON'T BECOME SOME BACKGROUND NOISE

Jag är sjukligt stel i min axel. Så det var en smula pärs att tvätta i morse. Storstädningen av allt katthår fortsätter. På måndag ska gardiner, kuddar, täcken och sängkläder tvättas.

Jag vill visa min tatuering. Den är så vacker. Den är så speciell. Roger hade ritat upp den efter hur han tolkar mig som person. Han lykades bra. Eftersom jag har vart i studion rätt många gånger kunde han inte misslyckas. Jag älskar hur kreativa människor kan vara. Hur de tar en ful skiss och gör den till sin egen. Hur Tomaz sen i slutet skarvar ner möblerar om och gör tatueringen så den passar.

Ikväll för Jimmy ta kort på min nya förälskelse. Lite svårt att få en bra bild på sin axel.

Min fula skiss, det syns inte på bilden. Men jag skrev dit Don't become some background noise.

SNEAK PEAK

SN


UNDER MY SKIN THERE YOU ALWAYS BEEN

Jag vill nu! Pengar finns. Men hos vilken tatuerare. Min har försvunnit. Jag vill jag vill jag vill. Jag vill ha en musiker och en publik runt vristen. Jag vill ha en backpiece och jag vill göra något sleeve aktigt vid min vänstra axel. Snälla kan någon hjälpa?


MIN PIERCING ÄR BORTA, IGEN

Imorgon åker Jimmy till Norge för att laga en maskin. Tur nog kommer han tillbaka igen på torsdag. Även om jag inte orkar umgås med folk orkar jag samtidigt inte vara själv. Förhoppningsvis hittar Jimmy något fint piercingsmycke på taxfreen. För idag försvann min sista kula, igen. Jag känner mig naken utan min navelpiercing. Inget att pilla på, inget att dra i då ångesten blir för påtaglig.

Min piercing som jag vägrade ge upp på. Den som var sjukligt infekterad. I fem år har den vart en del av mig. Och jag har inte tid eller ork att springa i stan för att leta efter ett nytt smycke eller till någon studio för att köpa kulor. Jag ska jobba och försöka bli frisk.


JOSH TODD'S BACKPIECE



Under Taste of Chaos fick publiken se ett mästerverk som satt på Josh Todds rygg. Jag är äckligt inspirerad att rita vidare på min backpiece. Har nu funderat på att göra en i snart två år. Bygga vidare på älvan som sitter på min vänstra skuldra. Kamp mellan ont och gott. Det ska vara blixtrar och dunder. Godheten ska såklart vinna. Fast sen begränsar jag mig då jag gör något så stort. Som min musiker på högra skuldran skulle då inte kunna existera.


BAJS PÅ EAST STREET

Måndagen spenderades med att springa runt på söder och umgås med vänner. Det har smidits planer om ett hejdå bak för mina katter och ena vännen som åker tillbaka till Nya Zeeland. Men nu till de tragiska. Vi var först inne på East Street Piercing då Pia och Jon skulle töja öronen. Jon från grunden och Pia lite till. Alla var sjukt trevliga där och då tänkte jag slå på stort och tatuera mig. Impulstatueringar är det bästa.

Vi går till tatueringsstudion som ligger vägg i vägg. BIG MISTAKE. Jag såg nog inte ett enda leende där. Alla var dystra och tråkiga. Vi fick inte ens ett välkomnande. Sen var musiken kass också. För mig hänger allt på de. Skit samma om tatueraren är bra eller inte. Skit samma hur fin studion är. Jag vill ha leende skratt välkomnande och bra musik. Men inget fick jag där. Så vi gick. Ska nog kika förbi studion Infamous imorgon.


Tidigare inlägg
RSS 2.0