Det är tydligen massor med förseningar och indragna turer nu i Stockholms busstrafik. Varför? Snön har visst kommit. Varje år samma visa. Snön kommer och staden blir lika chokade. Mina långkalsonger värmer nu gött då jag ska ta mig till jobbet. 11 - 16,15. Underbart pass.

Det var en sån klockren unge idag på jobbet. Hon ville sitta vid rullbandet men mamman bar ner henne och la kexchokladen hon hade i handen på bandet. Lill tösen börjar gråta och lägger sig pladask på rygg på golvet. Mamman skrattar och frågar "Ska du ligga där?". Ungen flinar åt sin mamma säger nej och ger henne djävulshornen.

Kroppen har snart skakat nu i över en timme. Hur jag nu är förlorad. Att inte ha kontroll över sin egna kropp är det värsta. Jag har lovat mig själv att det här ska inte komma ivägen för mig vardag. Men dagar som den här går det inte att hålla nerverna eller hjätat i schak. Som tur är det bara nerverna den här gången.

Som alltid går det över. Bara att vänta ut. Sen är det för mig att leka mästerkock i köket.

Två dagar i rad nu när jag har sprungit i stan har jag haft kändisspaning. Inga sådär höjdare som Nicke Borg och Dregen som jag har haft tur att glutta på. Det har snarare vart Brolle och Bingo Rimer. Brukar se Lars Winnerbäck springa runt vid Skanstull då jag hälsar på syster. Men varför vill Thåström aldrig springa förbi mig?

Jag lovar er. Jag är snabbare än stålmannen. Tio i åtta ringde jobbet och väckte mig. Chefen hade blivit sjuk så de behövde min närvaro. Pigg som jag är klädde jag på mig, gjorde te och vips 40 min senare befann jag mig på jobbet. Varje gång då chefen är sjuk är det alltid på kaos dagarna. Hantverkarna vi hade där råkade överbelasta vårt elsystem. Så kassorna slutade att fungera. Tack för den. När elen kom tillbaka var det bara en kassa som funkade. Tack för den.

Men imorgon har jag sovmorgon. För ikväll är det kvällsmys.

På lördag blir det vernissage. Det är en mysig sysselsättning på helger. det är en fransk konstnär som heter Charles Stratos. Lättsamma och lekfulla tavlor. Ska bli mys att gå runt och titta på dom med vännerna.

Fler tavlor finns på hemsidan

Jag fryser och är trött. Det är söndag. Efter fyra dagar motionerande då jag promenerar en vända, antingen till eller från jobbet förtjänar jag fika och en kopp te. Sitter i köket medan jag hör Jimmy skrika i vardagsrummet då han spelar starcraft. Söndagar är våran dag. Enda kvällen jag är stensäker på att jag inte kommer jobba. Mysmiddag och serie tittande. The Event står på schemat ikväll.

Kunder går inte att kallas för människor. För så fort människan kliver in i butiken blir det en kund och oftast är kunder sjuka i huvudet. varje dag händer det något som får mig att fundera över hur världen verkligen är. Det värsta är vår pantmaskin. När den blir full börjar den att tjuta och så står det klart och tydligt på displayen. Maskinen full, kalla på personal. Eller om det är något fel står det också kalla på personal. Men två av tre står alltid kvar. Och väntar. Om någon av oss är i lunchrummet hör vi tjutet och kommer. Men annars står kunderna där i några minuter och bara väntar. Idioter som bara vill bli uppassade.

Samma sak då de frågar vart kaffet är och jag ska visa vägen. Men de står kvar och väntar tills jag har hämtat kaffet åt dom. Eller när de bara skriker du åt mig. Bästa är de då dom är helt tysta i kassan, säger inte hej, tittar inte på mig. Svarar inte om de är bra så eller om de vill ha kvitto, och sen kläcker ur sig. Oj, jag glömde visst kasse. Tar en utan att betala. Hrmf. Kunder.


Fast jag har nog vart med om de bästa. Min första vecka desutom. En kund kastade sin korg mot mig då vi inte hade ekologiska bananer, men rättvisemärkta/ekologiska bananer gick inte bra.

Ingen helg för mig. Jobbar ikväll och imorgonbitti.

Nu är jag en gammal tant som tycker att rätt sak på sin plats, eller allt ska bevaras. Vad har hänt med våra Apotek? Jag försöker hitta informatiom om vad det är för öppetider i Älvsjö eller Telefonplan? Enligt Apotektshemsida finns det inga där. Och enligt Apoteket Hjärta finns de inga där heller. Men jag vet att de finns. 9Jag går förbi dom apoteken nästan varje dag.

Jag lyssnar på lite svenskmusik, Säkert! och allas våran Ted Gärdestad. Himlen är oskyldigt blå måste vara ett svensktmästerverk.

Smart som jag är har jag lyckats tappa bort mitt busskort. Sist var det vid valborg. Just nu vänder jag upp och ner på lägenheten för att hitta den. Paniken slog mig igår då jag hade tre minuter på mig att hitta den innan jag var tvungen att gå. Men med inga större framgångar. Måste hitta den innan ett, annars blir det att promenera hem och från jobbet. Tur att det inte är allt för långt. Men ikväll är det inte så lockande då kylan kommer att tränga sig på.

Tur för mig att lönen kommer imorgon.

Sibas service sida har upptaderat om reperationen; Utfört arbete: Garanti. Byte av AC-adapter, moderkort och tangentbord. Det var laddningen det var fel på, varför bytte de ut moderkortet?