Det känns som att 2011 skulle kunna börja bättre. Efter tio timmars arbete bar det av till Bromma för att fira nyår. Var nykter under hela kvällen och åkte hem just efter tolv slaget för att gå upp tidigt idag för att jobba. Vi hade fyra kunder under de första 1 och en halv timme. När jag kom hem slockande jag och sov tre timmar. Efter en dusch vill jag bara somna om igen. En halv köttfärsbiff är allt jag lyckats få i mig idag. Så energin är som bortblåst.

I natt låg jag och vände och vred mig. Att sova i en tom säng har aldrig lockat mig. Varje gång Jimmy är ute och reser eller är uppe i Ljungaverk är min sömn obefintlig. Lite sömn och mensvärk resulterar alltid i illamående. Men jag ska bita ihop. Jag ska leta efter nya glas, hörlurar och strupbyxor till nyår. Sen blir det till att städa lägenhgeten. 

(vi hade nog världens fulaste julgran, mamma vägrade kapa toppen så grenarna längst ner fick ryka)

När jag kom hem blev jag så förbannad på mig själv. Mina nya hörlurar jag fick från Jimmy i julklapp glömde jag på bussen. När det slog mig brast det. Jag blev förbannad. Klättrade på väggarna och behövde luft. Därför gick jag ut och handla frukost och hämtade ut mitt paket från H&M. Två linnen, en klänning, en bh, trosa, servetter och en topp. Allt för 288kr. Jag är rätt stolt. Hoppas att allt passar bara.

 

Min mirakel läppgrej är borta. Ibland hatar jag mig själv för jag aldrig har koll på saker. Under de dagarna jag använde den blev mina läppar normala igen. Och nu? Stora sår som förr. Jag blir galen. Jag förbannar mig själv om jag har tappat bort den på jobbet för där är det omöjligt att hitta den igen.

Jag har ett förjävligt tryck i bröstet/hjärtat. Det kom igår som ett hugg och så fort jag rör på mig gör det ont. Men nu på morgonen måste jag tvätta, känns bra att lägenheten kommer vara städad eftersom vi åker iväg imorgon. Sen ska jag jobba ikväll. Ingen aning hur de kommer att gå till. Vissa tillfällen vill jag bara kräkas av smärtan.

Men tillbaka till trevligheter istället. Igår firade jag och Jimmy jul. Vi åker imorgon till olika håll och han kommer inte komma hem förens efter nyår. Därför var det extra mysigt igår. Åt god mat och delade ut klappar. Jag fick en stor digital bildram. En fin trälist ska köpas så den kan bli som en tavla hos oss. Sen är det bra nu då han kommer vara borta. Ska föra in massvis med bilder på han och katterna så jag inte känner mig ensamen.

Just nu står den bredvid min säng och visar finfina bilder.

Ikväll ska jag och Jimmy fira jul ihop. Lägenheten ska städas och mat ska lagas innan han kommer hem. Sen måste jag leta reda på något som kan fungera som julgran. De senaste åren har vi inte haft någon gran då det barrar för mycket och katterna tycker om att leka. En plastgran för mig är inte acceptabelt. 07 hade vi en palm och året 08 hade vi en en.

Förra året då vi firade julafton hos syster hade vi en riktig julgran. Idag ska jag på jakt efter något litet, mysigt och julaktigt.

Det moderna tekniken är rätt bra ska ni veta. Igår hyrde vi film genom X-boxet. Det blev en freaky film, The Losers. En action och krigsfilm som var mer som en komedi. Perfekt blandning helt enkelt. Den var konstigt, inte alls trovärdig och helt skruvad. Bäst var då de spelade Journey lite då och då. En film som jag rekomenderar.

Idag har det vart full rulle. Gjorde ett försök att bli männiksa i morse för att kunna möta upp fina vänner i Gubbängen. Nina hade haft gradering i aikido och klarade sig. Vänner samlades. Åt mat och umgicks. En perfekt söndagseftermiddag helt enkelt. Nu blir det mys i soffan. Några små motgångar har det vart i helgen. Men det är så livet är. Inget är felfritt. Men jag trivs ändå.

En helg då tiden har spenderats med vänner kan aldrig vara fel.

Idag kommer det bli ännu mindre datortid för mig än vad det var igår. Det ska jobbas och sen på eftermiddag och kvällen ska jag vara social med vännerna och hänga lite på söders krogar. Jag ska testa att ha ett normalt liv helt enkelt. Det är lockande och inte så skrämmnade. Som jag pratade igår hos min terapuet, jag ska börja våga hoppas på att livet kan vara bra.

Sen att vi pratade om att en av mina drömmar är att bli rockstjärna. Tyvärr har jag inga musikaliska talanger att tala om. Men med mitt utseende kommer jag långt.

Idag är klumpen i halsen på besök. Då är det tur att jag har mycket att göra. Möta upp syster í stan för finliret inför julen och sen ska jag jobba. Perfekt dag att få klumpen på besök. Inget tillfälle för den att växa och bli jävligare. Ingen chans för att få ångesten att gro ännu mer.

 För tillfället är min monkey blind. Jag har inte tålamod för mer idag. Den korvar sig, slår knutar och bara är allmänt jävlig. Imorgon får min missbildade monkey ögon. Armar som sitter snett och sömar som visar sig. Men det är min monkey och ingen annans.

Nu hoppas jag på förändring. Den här vintern har vart hemsk mot mina läppar. Ett tag var det bara ett stort sår så jag knappt kunde äta något. Apelsiner var en pärs då det vara sved. Nu har det lagt sig lite men mina mungipor är svulna och öppna sår. Ont varje morgon då de har börjat läka men jag spräcker upp de igen då jag gäspar.

Igår var jag inne på Body Shop och frågade om hjälp. Passade perfekt då jag var fattig men hade 100kr där. Expediten sa att jag ska kräma på massor de första dagarna. Bäst för henne att de hjälper.

Natten var så värd. Jag fick sova över 12 timmar. Det var innan nio jag började nicka till och då tyckte Jimmy att jag skulle gå och lägga mig. Sagt och gjort så lägger jag mig mitt i sängen och slocknar efter några minuter. Bra att han känner mig bättre än vad jag själv gör.

Igår var det en mysdag, fika med en gammalvän på söder. Prata om drömmar och min livskris om jobb. Jag lyckades få cafét sista julmust och då blev jag glad. Idag är det annat som står på schemat. Storstädning av lägenheten.

På vägen hem idag fick jag en jävla allergisk reaktion. Det kittlar i näsan, jag nyser och snorar. Förmodligen kvalster jag känner av då de bara slog till helt plötsligt i coop konsum butiken. Jävla allergi. Fördelen är att sen katterna flyttade har min andning blivit bättre. Så nu då jag har vart i källaren för att tvätta och vissa tillfällen ute har det slagit till.

Det känns skönt att allergin blir bättre. Men det är ett helvete då det slår till.

Igår fick jag en förtidig julklapp. Jag kommer hålla mig sysselsatt och förmodligen bli en smula besatt. Kittet innehåller bara för en monkey, men strumpor går ju att hitta. Beskrivningen har jag redan. Resten går att hitta på Panduro. Räkna med att alla kommer få en sock monkey i födelsedagspresent nästa år.

Jag älskar att gå på Dollarstore. Där finns det mycket skit men ändå många fynd. Många saker jag vill ha men aldrig skulle passa in, som den här tavlan. Jag fick nöja mig med en döskalleslips som passar bra då jag ofta klär ut mig. Men annars bunkrar jag alltit bunkra mig upp på tuggumin och läkerol.

Vardagen nu känns jättekonstig. När vi kom hem igår gick jag och letade efter katterna. Jag vet att de inte bor här längre men ändå letar jag. Tittar om de ligger och sover på byrån eller sitter vid matskålarna och vill ha frukost. Det känns fruktansvärt. Snart ska jag möta upp vännen, byta julklappar och hjälpa henne med en skoluppgift. En tom lägenhet lockar inte.

I helgen var jag hos mamma, nu bor hon ute på landet. På landet åker man spark till närbutiken och löser korsord till p3 eller p1.

Jag är trött trött trött trött. Men ikväll blir det jobb jobb jobb jobb. Motivationen är inte på topp. På ett sätt är jag glad att katterna ska flytta. Min huvud kommer inte vara bomull längre och jag kommer slippa allt kliande i hals och ögon. Slippa allt katthår i soffan och på sängen. Slippa någon som biter en i fötterna på morgonen. Slippa någon som kraffsar i sänggaveln på morgonen. Slippa allt katthår på gardinerna.

Det här är nog anledningen varför mitt hjärta blöder så mycket just nu. Verkligheten kommer ifatt. Veckan har kommit då katterna ska flytta och jag följer inte med. Att inte få ha dom hos mig varje dag. Att inte ligge sängen då jag har sovmorgon och de ligger antingen bredvid mig eller vid mina fötter. Efter snart nio år ska vi skiljas. Hua. Det är hemskt.