Imorgon åker Jimmy till Norge för att laga en maskin. Tur nog kommer han tillbaka igen på torsdag. Även om jag inte orkar umgås med folk orkar jag samtidigt inte vara själv. Förhoppningsvis hittar Jimmy något fint piercingsmycke på taxfreen. För idag försvann min sista kula, igen. Jag känner mig naken utan min navelpiercing. Inget att pilla på, inget att dra i då ångesten blir för påtaglig.

Min piercing som jag vägrade ge upp på. Den som var sjukligt infekterad. I fem år har den vart en del av mig. Och jag har inte tid eller ork att springa i stan för att leta efter ett nytt smycke eller till någon studio för att köpa kulor. Jag ska jobba och försöka bli frisk.