Idag har jag skakat av ilska på jobbet. Jag förstår inte hur människor kan bete sig så illa. Har deras föräldrar misslyckats så mycket med att visa barnen vett. Har vuxna lyckats isolera sig från omvärlden och vet inte att de ska hälsa på andra människor? Jag får tåla rätt mycket då jag står i kassan, jag får ibland, som tur ytterst sällan saker kastade på mig. Jag är van att folk inte svarar mig. Men de jag blir sur över är då en pappa och en son på säkert 13 år och ser upp till sin pappa. Då de talar illa om kvinnor, vägra titta på mig och kalla sonens lärare för fruntimmer. Pratar illa om mig då jag längre inte vill prata mot en vägg.

Jag blir förbanand över då människor är så nonchalanta och äter från deras naturgodispåse innan den ens är betald. Äta den framför mig dig. Jag vågade inte säga något. För jag visste att jag skulle ryta ifrån. Människors bristande vett får mig att bli förbannad. De är inte ensamma och måste då samspela med andra. Det går inte att leva annars.

(Bild från London där alla människor var artiga)