Jag älskar att bila genom natten. Titta ut över det svenska landskapet. Mystiska trollskogar och undangömda sjöar. Den enda trafiken som finns är upplysta lastbilar som har ett mål som oss. Jag känner mig mest fridfulld då jag får ta in allt jag ser. Vandra i mina tankegångar då jag ser en endlös sjö. Då vinden inte  blåser och allt är stilla. Det är inget som stör. Fundera på vilka djur och andra väsen som gömmer sig bakom alla tallar. Under sommarmånaderna är det fridullt. Men under vinterhalvåret är det mystiskt och jag drömmer, hoppas på andra väsen.

Synd bara att natthimlen inte är med mig den här gången. Ingen stjärna som visar mig vägen.